Så var det dags för årets tur till Herrljunga och mötet med Horsby. Ett lag som vi dom senaste åren haft roliga, målglada men samtidigt frustrerande matcher mot. Denna match skulle visa sig vara precis lika samma. 

Uppvärmningen är ändå ok. Det tog ett par minuter att lära sig att man får större svängradie än en golfbil på detta golvet dock. Något som är mindre värmande är att dom har en otroligt skön fläkt/trumma/utsug/insug/kalla det vad du vill, precis ovanför avbytarbänken som sprutar ut sibiriska kastvindar på dom som snällt sitter nedanför och väntar på att få spela. 

Inför matchen dras det en line-up som höll samma kvalitet som hela IBK Elfhög gjorde dom första 10 minutrarna. 1-0 gör Horsby efter 34 sekunder, skitlamt försvarsspel öppnar upp för en passning långsida-långsida och avslut i öppet mål. Aj. Horsby vinner den efterföljande tekningen, slår upp bollen, vi bryter den halvt men förlorar närkampen i andraläget alldeles för enkelt. Deras otroligt starka forward (ärligt talat) tar med sig bollen bakom mål och på vinst och förlust flippar han in den framför. Vi får inte undan den utan deras gubbe får en skaftträff och bollen går stolpe in, vilket betyder 2-0 och vi har bara spelat 45 sekunder. Herregud. Minutrarna som följer är inte vackra. Horsby får göra 3-0 också, vi tappar boll på mitten och dom kommer 2v1 och gör inget misstag. Fint mål. 7 minuter spelat. Där tar vi tag i det lite, eller om Horsby blir "mätta" och låter oss. Det vet vi inte. Vi får åtminstone för första gången i matchen, med kontroll, spela boll på deras planhalva. Kul! Vi tar inbjudan och spelar upp oss ju längre perioden lider. 3-1 gör Jonas med 2 minuter kvar. Lite hopp och en gnutta glädje att ta med oss till andra perioden.

Om någon tyckte att starten i första var dålig så håll i hatten. Vi kan sämre! Det bevisade vi direkt i andra genom att vinna tekningen, lunka mot bollen, förlora fighten om bollen och sedan titta på när Horsbyaren slår en passning genom slottet till en annan fristående Horsbyare som rakar in 4-1 efter 5 sekunder. Ok, tänker ni. Var det så himla illa? Häng kvar. Vi var inte klara där. Dom får göra 5-1 och 6-1, tokenkelt. Vi sticker in huvudet och gör 6-2 genom Jonas för att sedan direkt släppa in ett skott från hela planen. Det vill sig inte för någon i vårt lag just nu. Bryt ihop och kom igen. 7-2 på tavlan efter andra perioden. FULLT rättvist. Hade vi inte haft extra bredd på stolpar och ribba så hade det kunnat va ännu större siffror då Horsby hade lika många träffar i ramen som man hade innanför. 

Vi vaskar om i laget i sista, något måste hittas på. Det ger effekt och i denna perioden är vi bättre än Horsby. Jonas och Sebbe är lysande och snyggar till siffrorna till 7-6. Vi ska inte ta ifrån oss själva någonting här. Vi gör en bra tredjeperiod och den ska vi ta med oss. Starkt att fortsätta kriga när allt i världen var emot oss efter dom första två, riktigt imponerande. Däremot så vet ju alla hur det är att gå ut i en tredjeperiod och leda med 7-2 och känna att matchen är avgjord. Man slår av på tempot, tar inte jobbet fullt ut och det kan ha en tendens att bli lite mer lattjo. Men innebandy spelas, oftast, 3x20 och då ska man spela hela vägen ut. 

För att sammanfatta debaclet lite kort så vinner Horsby otroligt rättvist. Vi är söliga och inte alls med i början. Dom bjuder in oss i tredje och vi tog chansen men det räckte tyvärr inte hela vägen fram. Elfhögs överlägset bästa spelare för dagen var målramen. Horsby ska ha mycket kredit för sin insats, spelade smart och utnyttjade allt vi gjorde mindre bra. Dom två gubbarna som heter Johansson i efternamn, nr6 och nr8, kan vara det godaste Herrljunga någonsin producerat. Magiskt duktiga bägge två och det är dom två som ligger bakom segern. Domarna var riktigt bra matchen igenom, stående ovationer. 

Hoppas att alla spelare/ledare/fans/ har gråtit ut i helgen och laddat om för redan på tisdag smäller det igen. Bortamatch kl 20:00 mot Fröjered. Kul. Har velat se torget i Tidaholm sedan jag hörde Pipex för första gången 2008.

Nästa hemmamatch spelar vi på fredag, 22/11 kl 19:45 mot Hjälmared! 

Väl mött i Entréhallen.

/Johnsen

Fredag, match och dom svarta storkarna från Grästorp är på besök i Entréhallen. Ett besök var verkligen vad det var. Dom kom in, visade sig och sen försvann dom, åtminstone från spelet. I knappa 8 minuter orkade dom stackars svartklädda bortaspelarna stå upp, sen var det spel mot ett mål, iallafall från en kedja.

Inför matchen pratade vi om att INTE underskatta Grästorp, spela vårt spel, ligga tätt och att gå upp i press när läget ges. Vi gör en bra uppvärmning, vi känns tända och det är mycket folk på läktaren, otroligt kul och värmande. Blir så mycket roligare att spela då. 

Matchen startas med att förstakedjan, som vanligt, förlorar tekningen. Detta gör att Grästorp får sin första och om jag ska va helt allvarlig, nästsista bekväma stund med bollen mot denna kedjan för resten av matchen. Efter tre minuter gör vi 1-0. 4-5 snabba pass och Grästorp kör Irländsk julafton med både klubba och varandra och Ludde fjösar in bollen i semi-öppet mål på pass från Sami. Förstakedjan trummar på och har 91% bollinnehav, dom 9% man saknar är när Grästorps målvakt håller i bollen eller att dom har inslag från hörn. Underskattning är dock en jäkla grej och det är just den som gör att Grästorp får göra 2 baljor denna period. Det är två rätt bra avslut men herregud, hur får dom ens komma till dom? Lite för stillastående, lite för långsamt och lite för få försök att ta sig till dom farliga ytorna kan sammanfatta första perioden som vi ändå vinner med 4-2.

I andra perioden ser det bättre ut och Grästorp får enbart inrikta sig på att försvara. Ändå slutar perioden BARA 3-0 till oss, dålig skärpa i avsluten blandat med oerhört bra målvaktsspel från Grästorps bästa spelare gör att det bara står 7-2 inför sista perioden. 

Sista perioden ser likadan ut som dom två föregående, spel mot ett mål med en storspelade Grästorpiansk målvakt. 10-2-målet är otroligt snyggt, Roffe kommer fri från vänstersarg och trampar åt fel håll men har en sån lurig spader dam i byxfickan och drar en enhandszorro upp i bortre. Rörelsen kan påminna lite om när kändisar ritar Disney-märket med en stav på Disney Channel. Vansinnigt! Vi spelar av resten av matchen och vinner med 13-2.

Sammanfattningsvis så vinner vi bekvämt och utan att spela på topp. Det är inget snack om saken. Det är spel mot ett mål med små korta infall av soloraider av Grästorp när vi underskattar dom alldeles för mycket och inte tar jobbet. Har man som taktik att komma 2-3 meter innan halvplan och sen ladda ett skott I SARG(!!!!!) till höger eller vänster om mål så vet jag faktiskt inte om man har i den här serien att göra? Och ärligt talat, jag tar tillbaka ALLA gånger jag någonsin klagat på en domare eller gnällt på ett beslut. DESSA domare tar priset. Att dom ens lyckades ta sig till hallen ska väl på något vis applåderas med tanke på hur illa dom ser. 

Bäst idag är helt klart hela förstakedjan, gör man 9 av 12 spelmål varav 7 är dom 7 första i matchen så ska man ha välförtjänt kredit. Det är gott att vi har en kedja som steppar upp och visar vägen när andra inte har sin bästa dag. Det är sjukt viktigt i ett lag! Ludde 5+1 och Jonas 3+3. Det ska tilläggas att man bränner 7-8 öppna mål.  

Nu väntar en träningsvecka som avslutas med Horsby borta. Där gäller det verkligen att vi är på tå och gör det vi ska! Nästa hemmamatch spelas 22/11, 19:45 i Entréhallen mot tuffa Hjälmared!  

Avslutningsvis tackar vi all publik som kom till matchen, det förgyller! Vi försöker bjuda på så mycket show vi kan. 

//Jim Johnsen

Fredag och bortamatch och som man har längtat efter årets tur ut till ingenstans och möta Sävens igen.. När vi kommer till hallen sådär 75 minuter innan matchstart så är faktiskt hemmalaget redan ombytta och klara, fipplandes med bollar och stolar mitt ute på plan. 

Vi går ut på vår sedvanliga promenad, det börjar med att Hallon försöker ta med sig en katt tillbaka och Linus Olsson blir helt fascinerad över att för första gången få se levande kossor på nära håll, "va fyrkantiga dom är när man ser dom såhär nära"... Väl inne, i ett omklädningsrum avsett för max 10 personer, så pratar vi om att vi ska spela vårt spel och inte falla in i deras tempo, sätta press när läge ges och ta avslut. Med en halvkass vecka i ryggen så är det skarpt läge nu. 

Första perioden drar igång och det märks direkt att hemmalaget inte vill det här. 6 minuter tar det och sedan står det 1-0 på tavlan, perioden rullar på och vi har gått ifrån till en 4-0-ledning när 20 minuter avverkats. Inte jättebra spelmässigt. Vi blir lite väl stillastående med boll och försöker slå lite för svåra passningar. 

Inför andra så pratar vi på att vi måste få fart på fötterna, bollen och att inte spela det svåraste alternativet varje gång. Det funkar sådär, vi gör en balja direkt och sen spelar vi hafsigt och ganska ovårdat av perioden. Bolltapp på mitten har blivit något av en favorit för många i laget. 

Sista perioden är sådär den med, vet inte om dom gick upp och satte nån slags press på oss eller om dom bara sprang runt utan tanke men vi gör tre mål och matchen är död. Dom tar en timeout vid ställningen 1-9 och 7 minuter kvar av matchen. Kanske för att försöka undvika tvåsiffrigt? Det gick sådär för två minuter senare krutar Sami in sitt andra för dagen och det står 1-10. Tack och godnatt. Vi tar en time med 5 minuter kvar av matchen och går upp och sätter fullplanspress för att se hur vi klarar av det. Det gör vi inte. Vi går bort oss överallt och Sävens får istället göra två mål. Skönt jubel från publiken här ska tilläggas! 

Sammanfattningsvis så var segern, i princip, säkrad efter första perioden. Sävens kämpar på bra och försöker med det mesta men Hertzberg är bra i vårt mål. Vi kontrollerar matchen och vinner utan att glänsa. Visst är vi bra men vi kan mycket bättre. Men det är som Clement alltid säger - "It takes two to tango". Det absolut mest spännande denna match var i omklädningsrummet efteråt när Hallons katt hoppade upp i fönstret och David C gav ifrån sig ett helt horribelt ljud. På tal om att Hertzberg var duktig idag så fanns det några fler glädjeämnen att ta med sig förutom dom tre poängen:

Sami gör två mål

Clement skjuter direktskott

Elias träffar mål två gånger

Ludde gör fyra assist

Kul också för Roffe och Gurra att få göra sina debuter! Roffe som är ny från Estocolmo och Gurra som hittat tillbaka till Elfhög igen!

Ny träningsvecka framför oss och sedan väntar svåra Fröjered på bortaplan. Där måste vi komma upp i en betydligt mycket högre nivå än idag om vi ska få med oss någonting hem!

//Jim Johnsen

Elfhög har fått förstärkning av en välskolad, spelskicklig och sevärd spelare vid namn Christoffer Ericsson från talangfabriken FBI Tullinge.

Vem är detta?

Namn: Christoffer Ericsson

Ålder: 20 år

Yrke: Säljare på Elgiganten

Ursprung: Stockholm

Moderklubb: FBI Tullinge

Smeknamn: Stoffe

Favoritlag: Djurgårdens IF

Favoritspelare: Jimmie Ölvestad

Drömresmål: SM final

Favoritmat: Pizza  

Vem är Christoffer Eriksson:  Jag är 20 år gammal å nyinflyttad till Trollhättan från Stockholm, bor tillsammans med min sambo. Jag har även under åren spenderat många timmar i innebandyhallar runt om i Sverige. Nu är det dags för att testa på något nytt och lägga till några timmar på min samling. Utöver innebandyn så gillar jag att koppla va med tvspel på kvällarna och då blir det mest Fifa.  

Hur har du hamnat i Trollhättan och vad tycker du om staden: Jag hamnade i Trollhättan då min flickvän ville flytta hem och jag tänkte att det kunde vara kul att testa något nytt. Trollhättan är en mysig, lugn stad, och mindre än vad jag är van vid men jag trivs väldigt bra i staden.  

Vilka intryck har du fått av IBK Elfhög: Det känns som en väldigt välskött förening med väldigt bra möjligheter att kliva uppåt i seriesystemen.  

Hur har din innebandyresa sett ut så här långt: Den började i Tullinge där jag har hunnit med att spela allt möjligt från SM final eller Newbody cup tror jag det hette då, till DM-final. Det är nog dem enskildt största händelser jag varit med om.   

Vilka förhoppningar har du på din fortsatta karriär hos Elfhög: Det är en svår fråga, man får ta ett steg i taget och se hur det går. Men känslan är ju helt klart att man kan bli kvar ett par år.  

Vad personifierar spelaren Christoffer: Jag trivs väldigt bra när det är lite smått grinigt på plan. Utöver det så tycker jag om att lägga bollen till rätta och trampa in från fickan.   

Hur känns laget, efter ett par veckors träning:  Har fått känslan av att laget är tajta med varandra och kommer bra överens vilket är en viktig nyckel ifall man vill kliva uppåt i seriesystemen.  

Vilka förhoppningar har du på din debut till fredag: Det är kul att man blir uttagen efter att bara varit med ett par veckor, men det ska bli kul. Jag har väldigt dålig koll på lagen i denna serie så ska bli spännade och så hoppas man på en del speltid också.  

Varmt välkommen till IBK Elfhög  

//Coach