Elin tränar våra knattetjejer - intervju

Hej alla Elfhögare.  Vi har tidigare publicerat flera nyheter om Axel och hans äventyr i SM för 16-åringar som slutade i en hedrande kvartsfinal.  Axel och alla andra som spelar innebandy och vill utvecklas för att se hur långt de kan gå har ju karriären framför sig. Men det är ju fler i föreningen på tränarsidan som också har en innebandykarriär bakom sig. Här kommer en intervju med Elin Rhöös.

Hej Elin. -Du är tränare I laget Knattar flickor i Elfhög sedan snart ett år tillbaka  men du har en lång idrottshistoria inom innebandy som  spelare och tränare. Kan du berätta lite mer om karriären  innan du kom till Elfhög? 
Elin: -En av mina bästa vänner startade ett lokalt innebandylag när jag var 12-år och då testade jag på och tyckte det främst var roligt att träffa kompisar. Vi förlorade nog samtliga matcher första året men vi hade tränare (pappor till tjejer i laget) som var oerhört positiva och oavsett resultat fick de oss att känna oss duktiga. Vi lärde oss massor snabbt och bara ett par år efter kom vi på tredje plats i SM för juniorer. Som ung fick jag äran att spela i både distriktslags-SM och juniorlandskamper. Jag slet av korsbandet som 18-åring och var oerhört målmedveten att komma tillbaka till spel. Jag valde då att flytta till Umeå för spel med IKSU innebandy och det var mitt bästa val någonsin. Jag kom till ett lag som verkligen satsade hårt för att bli bäst. Hård träning gav resultat och när jag flyttade från staden och avslutade min karriär hade jag 3 SM-guld, 3 SM-silver och 3 SM-brons, flera guld och silver från Europaspel med mig i bagaget och jag hade även fått göra några landslagsläger och landskamper. Mina aktiva år, där i stort sätt alla dagar innebar bra planering för att hinna med utbildning och träning, är inget jag ångrar. Dessa år har givit mig så oerhört mycket och svårt att beskriva i ord. Varje år när slutspel i innebandy närmar sig längtar jag tillbaka så oerhört mycket…

Efter tiden I Umeå avslutade jag med att spela ett par år i Uppsala innan jag lade klubban på hyllan. Jag fick då möjligheten att ha Uppland i distriktslags-SM och fick känna på att vinna även på tränarsidan😊
Idag är jag mamma till tre barn där samtliga nu är medlemmar i föreningen. Emil spelar i P-12 och mina tjejer Alva och Maja spelar i det lag jag är en av tränarna i. Innebandy är en så fantastiskt rolig sport. Fysisk, snabb och teknisk och där det ständigt gäller att aldrig slappna av för det kan svänga fort.

-Vad var det som gjorde att du först blev engagerad i IBK Elfhög?
Elin:- En vän till min dotter hade testat och hennes pappa frågade om inte våra tjejer ville spela. Vi testade och tjejerna tyckte det var superkul. Då laget inte hade någon tränare var det helt naturligt att ta den rollen.  

-Vad tycker du Elfhög kan bli bättre på för att locka fler barn att börja spela innebandy?
Elin: -Att sätta upp lappar på skolor, att informera om lagen i fotbollslag när sommarsäsongen rundar av, ha prova-på dagar. Det görs fantastiska insatser av ideella krafter redan idag men de personerna är för få. Det är viktigt att få en kultur där många ser värdet att tillhöra en förening, även på ledarsidan. Om flera hjälps åt är arbetet som krävs betydligt enklare och roligare och förhoppningsvis kan även det smitta av sig ner i lagen och att fler skapar det engagemang som krävs för att växa.

- Tack så mycket Elin. :)